Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 17. Lux - Mekanik / 527-528 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Inneh?ll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / p? denna sida - Mahabhasya ...

<< prev. page << f?reg. sida <<     >> n?sta sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
H?r nedan syns maskintolkade texten fr?n faksimilbilden ovan. Ser du n?got fel? Korrekturl?s sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturl?sts.

527

Mahler-Mahmud

528

ning af olivolja. Platsen var ett foniciskt
nybygge och anses af n?gra motsvara romarnas
Turris Han-nibalis. Efter den arabiska er?fringen af
Nord-Afrika f?rf?ll staden, men ?teruppbyggdes 912 af
den f?rste fatimidiske kalifen Ubeid-allah-el-mahdi,
efter hvilken han fick sitt namn. Den blef Kairou-ans
hamn och var i ?rhundraden en betydande stad, tack
vare sitt starka strategiska l?ge. P? 1100-talet
intogs den af normanderna p? Sicilien, men ?tertogs
1159 af almahaderna. 1390 bel?grades den f?rg?fves i
61 dagar af en f?renad engelsk och fransk styrka. I
b?rjan af 1500-talet gjorde sj?r?fvaren Dragut
den till sitt hufvudf?ste, men den togs 1550 af
spanjorerna, som, n?r de 1574 l?mnade den, f?rst?rde
f?stningsverken. 1881 besattes den utan motst?nd af
fransm?nnen. Wbg. Mahler [mal-], Gustav, ?sterrikisk
tons?ttare, dirigent och teaterledare, f. 7 juli 1860
i den m?riska byn Kalischt, d. 18 maj 1911 i Wien,
idkade filosofiska studier vid Wiens universitet och
samtidigt musikstudier vid konservatoriet d?r. 1882-87
var han teaterkapellm?stare i bl. a. Kassel,
Prag och Leipzig, blef operakapellm?stare 1888 i
Budapest, 1891 vid Hamburgs stadsteater och 1897
vid Wiens hof-opera samt var 1898 -1907 densammas
direkt?r. Tillika dirigerade han 1898-1900 de
filharmoniska orkesterkonserterna i Wien. 1909
?fvertog han ledningen af filharmoniska orkestern
i New York, men m?ste inom kort p? grund af
sjukdom ?terv?nda till Europa. - M. utbildade
sig hufvudsakligen p? egen hand, och genom sin
omfattande verksamhet som musikledare alltifr?n unga
?r f?rv?rfvade han sig den mest ing?ende k?nnedom om
det orkestrala. Som orkester- och operadirigent var
han mycket framst?ende, inlade s? i stort som sm?tt
en s?llspord intensitet och f?rdjupning i verkens
tolkning och fordrade som en sj?lffallen sak, att
alla medverkande skulle med samma gl?dje som han
underkasta sig de st?rsta m?dor, n?got som ofta ledde
till konflikter. Som komposit?r har M. varit en af
de senaste ?rtiondenas mest omtalade och omstridda,
f?rn?mligast genom sina icke minst till dimensionerna
storvulna 9 symfonier, som tillkommo fr?n 1888 (en och
annan af dem tar i anspr?k f?r utf?randet 2 timmar
eller mer). Mestadels vilja de verka som "absolut
musik" och ha intet uttaladt program, men f?rsinnliga
emellertid betydande idéer och psykiska f?rlopp,
en k?mpande, modern andes lifs-erfarenheter, alltid
liffullt och skarpt karakteriserande, med en viss
k?rf manlighet, ofta med lyftning, stundom med djup
k?nsla. En ovanlig l?ngd i temabildningen, det ofta
groteska i kontraster och instrumentala verkningar
samt blandningen af h?gt och hvardagligt, af f?rfinad
st?mningsmystik och s?llsam humor, af h?gsta polyfona
konst och naiv folkton g?ra hans symfonier ej just
l?ttillg?ngliga. Yissa egendomliga drag hos

dem h?rr?ra d?rifr?n, att M:s musiksinne i barndomen
n?rts af folkvisor i hundratal och provinsiell
milit?rmusik. Emellan?t tager han m?nniskor?sten
(soli, k?rer) och diktarord till hj?lp f?r att
fullt uttrycka verkets inneb?rd, s? i den andra
symfonien (C moll), den tredje (D moll), den ?ttonde
oratorieartade, som utf?rdes f. f. g. 1910 i Miin-chen
med ?fver 1,000 medverkande, och den nionde. Han
skref vidare Humoresken f?r orkester, Das klagende Hed
(f?r soli, k?r och orkester, 1880) samt de for l r?st
med orkester komponerade s?ngcyklerna Lieder eines
fahrenden gesellen (1883; till dikter af honom sj?lf),
och Aus Des knaben wunderhorn, i hvilka M:s egnaste
v?sen funnit v?xlingsrika, folktonartade uttryck, samt
den vekt dr?mska s?ngcykeln till dikter af Ktickert,
hvaribland de djupt r?rande Kindertotenlieder. Hans
orkesterledsagning till visorna - i hvilken konstart
han var en f?rg?ngsman - ?r h?gligen f?rgrik och
uttrycksfull. - Litt.: monografier ?fver M. af
Schiedermair (1901), Specht (1905) och P. Stefan
(2:a uppl. 1911) samt "M:s symphonien, erl?utert
von Istel, Schiedermair, Teibler und Weigl" (1910).
B. F-t.

Mahlers bomb, fys. Se Kalorimeter.

Mahlmann, Siegfried August, tysk skald, f. 1771
i Leipzig, d. d?r 1826, redigerade 1805 -16
"Zeitung fiir die elegante welt" och 1810 -18
"Lcipziger zeitung", hvars f?rpaktande in-bragte
honom en betydlig f?rm?genhet. M:s Gedichte
(1825; 5:e uppl. 1875) utm?rkas af ledig och
vacker spr?kbehandling, men sakna djup. M?nga ?ro
satta i musik. Helst odlade han s?llskapsvisan
och den religi?sa s?ngen. Hans dramatiska burlesk
Marionettentheater (1806) och hans Lustspiele (1810)
?ro ganska lyckade. M:s S?mmtliche schrijten utg?fvos
i 8 bd 1839-40 (ny uppl. 1859).

Mahmal [h?rbart h], arab. (eg. "b?rst?llning"),
en fyrkantig tr?st?llning, som upptill slutar
i pyramidform, alltsammans t?ckt med r?dt eller
gr?nt siden eller svart brokad, rikt smyckadt med
ornament och spr?k ur koranen. Med den h?gtidliga
pilgrimskaravanen fr?n Damaskus och Kairo f?res
mahmalen ?rligen med stor ceremoni p? ryggen af
en felfri kamel till Mekka, d?r sultanens och den
egyptiske vicekonungens g?fvor (f?rh?n-gen, pr?ktiga
koranexemplar m. m.) ?rligen vid Id-el-Keblrfesten
afl?mnas i K?ba (se d. o.). Sultan Bibars I skall
ha varit den f?rste, som (1272) s?nde en mahmal
till Mekka.

Mahmud [h?rbart h] den store, ghasnavi-disk sultan
998-1030. Se Ghasnavider.

Mahmud [h?rbart h], turkiska sultaner. 1. M. I,
f. 1696, d. 1754, son till Mustafa II, fick
en i andligt och kroppsligt afseende vanv?rdad
uppfostran. Han blef 1730, vid sin farbroder Achmed
III:s af s?ttning, sultan, men var en svag regent,
utan personlig betydelse f?r det ottomanska riket. -
2. M. II, son till sultan Abdu-1-hamid I och en fransk
dam, f. 1785, eftertr?dde 1808 sin ?ldre broder, den
genom en palatsrevolution af satte Mustafa IV. Mahmuds
f?rsta regeringshandling var att l?ta aflifva sin
broder och dennes barn, hvarigenom han s?som den ende
kvarlef-vande af Osmans ?tt hoppades undg? sin broders
liksom de fleste andre sultanernas ?de. Ehuru M.

<< prev. page << f?reg. sida <<     >> n?sta sida >> next page >>